tasa-arvovaalit.fi

Män, pojkar och jämställdhet är inget nytt ämne, men under 2000-talet har jämställdhetsfrågor kopplade till män samt förhållandet män och jämställdhet mer allmänt fått större utrymme i den politiska debatten. Samtidigt befinner sig jämställdhetspolitiken som helhet i ett brytningsskede. Jämställdhetspolitiken i Finland behöver mansperspektiv och att män deltar i att främja jämställdhet. Att man bildat nya mansorganisationer och att de gått samman i ett centralförbund avspeglar likaså att mansfrågor är aktuella.

Män kan föra in nya perspektiv i granskning av jämställdhetsfrågor och genom att delta hjälpa till att förbättra även kvinnors ställning. En övergripande och strategisk utvärdering av män och jämställdhet har ändå till stor del saknats, och man har ännu inte fått grepp om hur gestalta temat som en helhet. För tillfället diskuterar man vilka mäns jämställdhetsproblem är, samt hur och inom vilka områden i politiken de ska åtgärdas.

I mer än trettio år redan har att stärka faderskapet samt hur man kan förena familj och arbete varit ett betydande jämställdhetstema i relation till män. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att öka pappornas användning av familjeledighet, speciellt av föräldraledighet. På så sätt får barnen möjligheten till en närvarande, nära pappa; man stöder pappans relation till barnet och stärker kvinnors ställning på arbetsmarknaden.

Att integrera ett könsperspektiv har befunnits vara ett effektivt sätt att göra det lättare att upptäcka och åtgärda mäns problem. Därför bör man i fortsättningen systematiskt tänka på det även ur mäns perspektiv: vilka konsekvenser har en viss åtgärd för män och vad innebär den för olika grupper av män. Män är inte en enda kategori, utan består av flera grupper som är sinsemellan olika.

En viktig fråga som rör män är hälsa och hälsobeteende, vilket ur mäns synpunkt gör det viktigt att integrera könsperspektivet i hälsopolitiken. Problem som specifikt hänför sig till hälsa är bl.a. en hög självmordsfrekvens, en kortare förväntad livslängd än för kvinnor, hög sjukfrekvens, mäns ohälsosamma livsstil och ovilja att nyttja hälsovårdstjänster.

När frågor om män och pojkar lyfts fram har det avslöjat hur tunnsått det i Finland är med vetenskaplig forskning och annan information inom området. Mansforskningen har främjats som en del av kvinno- och genusforskningen, men forskningsområdet behöver resurser speciellt avsatta för det för att kunna möta de förväntningar som samhället ställer på det. Det behövs till exempel kunskap om varför det oftast är pojkar som klarar sig dåligt i skolan och som inte slutför sin läroplikt, hur man kan förebygga att män blir marginaliserade eller om mäns ställning inom socialtjänsten, speciellt i fråga om skilsmässor och vårdnadstvister. Överhuvudtaget är förhållandet män och jämställdhet eller de könsrelaterade problem som män stöter på ett nästan outforskat område. Ofta talar man om det enbart utgående från personliga upplevelser utan någon systematisk, forskningsbaserad information som skulle gå att generalisera.

Forskning i könsrelaterat våld har i hög grad närmat sig ämnet som en fråga om mäns våld mot kvinnor. I slutet av 2010 publicerades en undersökning om det våld som män möter och i den konstaterade man även omfattningen av våld mot män i nära relationer. Nu behöver vi fortsatt forskning för att kunna åtgärda problemet, eftersom det våld som riktar sig mot män respektive kvinnor som fenomen inte är symmetriskt. Det behövs könsmedveten forskning både om män som utövare av och som utsatta för våld, med beaktande av olika former av våld.

Mansfrågor får inte förvisas till marginalen inom jämställdhetspolitiken, utan måste föras in i jämställdhetspolitikens kärna. Att införliva jämställdhetsfrågor som rör män i jämställdhetspolitiken ökar mäns intresse för temat och inbjuder dem att delta i diskussionen om och arbetet för jämställdhet. Män kommer med nya teman och stärker synen på att det är en gemensam uppgift för både män och kvinnor att främja jämställdhet.