Köns- och sexuella minoriteter
Diskriminering av sexuella och könsminoriteter är vardag i Europeiska unionen, även i Finland. Dessa minoriteter diskrimineras i fråga om social- och hälsovård, socialskydd, utbildning och tillgång till andra tjänster. Och tyvärr fortfarande även i arbetslivet. De som hör till dessa minoriteter kan också ha problem med att hitta bostad eller de kan riskera att förlora den när den som hyr ut den får reda på hyresgästens sexuella läggning eller könsidentitet.
Den brokiga nationella lagstiftningen orsakar också många andra praktiska problem. En finländsk registrerad partner kan i en del europeiska länder ha svårigheter att få information om sin äkta hälfts hälsotillstånd eller att fatta beslut om omvårdnaden i fall av svår sjukdom eller olycka. Även barn till föräldrar som lever i ett registrerat parförhållande kan ha en mindre gynnsam position till exempel i fråga om dagvård och utbildning. Det är också möjligt att regnbågsfamiljerna helt riskerar falla utanför skyddsnäten i samhället, eftersom endast ett fåtal medlemsländers lagstiftning erkänner familjer där föräldrarna är samkönade.
Europaparlamentets medlemmar bör ta sig an denna utmaning att i alla EU:s medlemsländer verkställa den EU-lagstiftning som finns om sexuella och könsminoriteters ställning. På grund av det här är det dessutom viktigt att fundera på hur viktigt din kandidat anser det vara att förverkliga icke-diskriminering och mänskliga rättigheter för de medborgare som hör till sexuella och könsminoriteter.
