Grundskolans mål är att ge varje flicka och varje pojke en grundläggande bildning som tryggar grundläggande medborgarfärdigheter och förutsättningar för fortsatta studier, antingen vid gymnasium eller vid yrkesskola.
Beslut om timfördelningen avgör vilka ämnen som är obligatoriska och vilka som är valfria, samt i vilken omfattning de ska läsas. En styrka i den grundläggande utbildningen i Finland är att alla barn under de första sex åren i huvudsak studerar enligt samma studieplan. De viktigaste valbara ämnena under de sex första klasserna är åskådningsämnen och det första främmande språket. I de högre klasserna finns fler tillvalsämnen.
I läroplansgrunderna definieras förutom målen för läroämnena även de pedagogiska principer som styr skolans verksamhet. Med hjälp av hur dessa principer definieras bör skolan vägledas att behandla flickor och pojkar som jämlika individer. Individualiserad och motiverande undervisning är avgörande för att eleverna ska trivas i skolan. Enligt undersökningar upplever i dagens läge en knapp femtedel av pojkarna och en knapp tredjedel av flickorna att de trivs väldigt bra i skolan. Åtta procent av eleverna trivs dåligt. Flickorna uppfattar årskurserna 7–9 som mer påfrestande än pojkarna.
Matematik och modersmål har en speciell ställning med tanke på inlärning, eftersom de ger färdigheter för att studera även andra ämnen. Timantalet för de här ämnena borde bibehållas på nuvarande nivå, även om största delen av pojkarna inte tycker speciellt mycket om att läsa modersmål och trots att det finns många flickor som inte gillar matematik. För att skolarbetet ska upplevas som meningsfullt är det en stor utmaning med tanke på flickor och pojkar att utveckla undervisningsmetoderna i matematik och modersmål. Den utmaningen bör inte lösas genom att minska på undervisningen.
Största delen av eleverna har en positiv syn på bildkonst, musik, handarbete, gymnastik och även tillvalsämnet hushållslära, som blivit väldigt populärt. I gymnastikundervisningen borde man bemöda sig om att vara könssensitiv: flickor och pojkar har gärna huvudsakligen gymnastik i skilda grupper, men även blandade grupper lämpar sig för en del situationer. Konst- och färdighetsämnena erbjuder positiva upplevelser av inlärning och ökar det för livet nyttiga kulturkapitalet. Redan nu finns det belägg för att man genom undervisning som är experimenterande och livsnära får flickor och pojkar att bli entusiastiska över att studera även naturvetenskaper, ämnen som upplevts segregerande.
Grundskolan borde till sin struktur vara sådan att varje barn har möjlighet till en grundläggande bildning av god kvalitet och lärandets glädje – oberoende av kön, var barnet bor, etnisk eller socioekonomisk bakgrund. Det är viktigt att skapa förutsättningar för skolorna till en verksamhetsmiljö som möjliggör att man beaktar individualiteten hos varje flicka och pojke. Förutsättningen för det är att största delen av undervisningen kan ske i grupper av 12–16 elever. Då har läraren möjlighet att grundligt handleda individuellt arbete och arbete i smågrupper. Varje flicka och pojke har rätt till en uppmuntrande och utvecklande inlärningsmiljö och att hitta inspiration för livslångt lärande!