På den här sidan kan du läsa valbrev som behandlar jämställdhetsärenden ur ett EU-perspektiv. De är publicerade av delegationen för jämställdhetsärenden (TANE). Nedan finner du det nyaste valbrevet och i arkivet kan du läsa de tidigare breven.
Europaparlamentsvalets eftersnack har pågått aktivt i media. Könsfördelningen mellan de invalda parlamentarikerna har ändå inte fått speciellt mycket uppmärksamhet i diskussionen, trots att fördelningen är mycket ovanlig. Förutom i presidentvalet har det aldrig valts fler kvinnliga än manliga ledamöter i något riksomfattande val i Finland. Nu har finländarna emellertid valt en klar majoritet kvinnor till Europaparlamentet: fem män och åtta kvinnor.
![]() |
| Valet är över - jämställdhetsarbetet fortsätter! |
Första gången finländarna fick använda sin allmänna och lika rösträtt var i riksdagsvalet år 1907. Under närmare nittio år var största delen av alla invalda representanter i nationella val män. År 1996 passerades en jämställdhetens milstolpe då lika många män som kvinnor valdes till Europaparlamentet. Efter det bevisade Tarja Halonen i två presidentval efter varandra att Finlands statsöverhuvud även kan vara en kvinna.
Vid första påseendet verkar det inte mer jämställt att de invalda kvinnorna är i majoritet än om männen skulle vara det. En jämlik könsfördelning i beslutsfattandet betyder ändå inte att folket i alla val borde välja exakt lika många manliga som kvinnliga ledamöter. Jämställdhet är att kandidaternas kompetens inte definieras av deras kön. Då kan majoriteten av de invalda i ett val vara män, i ett annat kvinnor. Kvinnlig majoritet efter mer än hundra år av manlig majoritet är ett steg mot jämställdhet mellan könen i beslutsfattandet.
För kvinnors representation i parlamentet inom Europeiska unionen som helhet ser situationen inte lika ljus ut. I Finland är andelen kvinnor av de invalda, 62 procent, den klart största i Europa. Förutom Finland är även majoriteten av Sveriges ledamöter kvinnor och i Estland fördelades platserna jämnt mellan män och kvinnor. I de andra 24 medlemsländerna i unionen var majoriteten invalda män. Från Malta blev inte en enda kvinna invald i parlamentet. Av parlamentsledamöterna är totalt sett 65 procent män och 35 procent kvinnor. En god nyhet är att kvinnornas andel i parlamentet ökade jämfört med föregående period, då den var 31 procent. Även om kvinnornas andel av ledamöterna har ökat i alla Europaparlamentsval är den ännu klart lägre än männens.
Andelen manliga och kvinnliga representanter synliggör endast en dimension av jämställdhet. Inom unionens beslutsfattande är dessutom fördelningen inom parlamentets presidium, utskott och kommissionen viktiga. Det lönar sig att även efter valet granska kommande nomineringar genom könsglasögon. Dessutom finns det skäl att komma ihåg att för att jämställdheten skall förbättras är det viktigast hur de invalda representanterna, såväl män som kvinnor, i sitt arbete främjar en mer jämställd Europeisk union.