Våld mot män
Den första offerundersökningen riktad till män publicerades i slutet av år 2010, Tuhansien iskujen maa (De tusen slagens land). Den innehåller på två punkter ny information om det våld som män och kvinnor utsätts för. För det första möter kvinnor lika mycket våld och hot om våld som män, även om man ofta tror att största delen av våldsoffren är män. I siffror har 55 procent av män och kvinnor någon gång i livet, efter att personen fyllt 15 år, råkat ut för våld eller hot om våld. Under de senaste 12 månaderna har 16 procent av männen och 15 procent av kvinnorna upplevt våld eller hot om våld.
Den andra punkten gäller våld i nära relationer. Enligt undersökningen har 16 procent av de män som har ett parförhållande utsatts för våld eller hot om våld från sin nuvarande partner. Motsvarande siffra för kvinnor är 17 procent. Under de senaste 12 månaderna har sex procent av männen och fyra procent av kvinnorna utsatts för våld eller hot om våld. Resultaten är överraskande, eftersom kvinnor i vanliga offerundersökningar utgör cirka 90 procent av offren. Utöver det visar de två kvinnoofferundersökningar som gjorts ett fyrdubbelt antal offer jämfört med vanliga offerundersökningar.
Även om den nya undersökningen kan ge intryck av att det partnervåld som män och kvinnor upplever är nästan symmetriskt, visar en närmare granskning att så inte är fallet. Det våld som kvinnor utsätts för är med avseende på följder, frekvens och vilka uttryck våldet tar allvarligare än det våld som män utsätts för. Det partnervåld som män utsätts för är ofta lindrigt, medan det våld som kvinnor utsätts för dubbelt så ofta orsakar fysiska skador och mer än tre gånger mer psykiska påföljder. Män blir betydligt mer sällan än kvinnor utsatta för våld eller sexuellt våld av sin tidigare partner.
Ofta får polisen inte kännedom om det partnervåld som män utsätts för, eftersom män är ovilliga att anmäla det. Anmälningsbenägenheten påverkas tydligen av att det våld som män utsätts för ofta är lindrigt och av att det inte upprepas lika ofta som våld mot kvinnor. Våld mot kvinnor har dessutom oftare börjat för mer än 10 år sedan, dvs. våldet har pågått länge och varit återkommande. Mäns ovillighet att anmäla påverkas troligen även delvis av det att då en man utsätts för våld av sin kvinnliga partner så strider det mot den gängse uppfattningen att män fysiskt kan försvara sig själva. Mannen vill därför kanske inte anmäla det till myndigheterna.
Däremot blir män betydligt oftare utsatta för våld utfört av en okänd förövare, och förövaren är då nästan utan undantag en annan man. Det här våldet informeras polisen ofta om, vilket antagligen beror på att våldet orsakar fysiska skador och att det sker i det offentliga rummet.
Det våld som män utsätts för är ett socialt problem och det omfattar tre centrala problemområden. Det första är det våld som en okänd man utsätter en annan man för. Det andra är det allvarliga våldet bland marginaliserade, medelålders män med alkoholproblem, som framträder som ett högt antal brott mot liv. Det tredje problemområdet är det våld som män utsätts för i nära relationer. Det våldet vet man inte så mycket om och man har inte satsat på att förebygga det. I fortsättningen bör man åtgärda partnervåld riktat mot män och i förebyggandet av det bör man använda den kunskap och de erfarenheter som man fått i arbetet med att förebygga våld mot kvinnor. I fråga om våld mot män, liksom i fråga om våld mot kvinnor, handlar det om våld som är nära förknippat med kön och sexualitet. Det kallas könsrelaterat eller könat våld.
Läs mer (på finska):
Heiskanen, Markku & Ruuskanen, Elina (2010) Tuhansien iskujen maa. Miesten kokema väkivalta Suomessa. Heuni, Helsinki.
http://www.heuni.fi/Etusivu/Publications/1284990374295
