Lapset, nuoret ja tasa-arvo
Uppfattningar om vad som är passande uppförande, klädsel, utbildning etc. för flickor och pojkar går i arv från en generation till nästa. För att främja jämställdhet mellan könen är det skäl att noggrant granska hur vi – såväl enskilt som tillsammans – överför våra värderingar till barn och unga. Barn- och ungdomspolitiken har därför en viktig uppgift: Hur kan vi i all verksamhet sträva till att identifiera och förebygga att stereotypa könsroller återupprepas?
Avsikten med ungdomslagen (http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2006/20060072) är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, främja ett aktivt medborgarskap hos de unga och stärka deras sociala identitet samt förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Jämställdhet är en utgångspunkt för att uppfylla målet. Ungdomslagen styr statens ungdomsarbete och ungdomspolitik. Statsrådet godkänner vart fjärde år ett ungdomspolitiskt utvecklingsprogram. Det anger de riksomfattande målen för ungdomspolitiken och riktlinjerna för ELY-centralernas (Närings-, trafik- och miljöcentralen) och kommunernas ungdomspolitiska programarbete. Det nya utvecklingsprogrammet godkänns i slutet av året efter valet.
Utöver ungdomsarbetet påverkas barn och unga speciellt av dagvården, småbarnsfostran och utbildning på olika stadier. På fritiden är idrott och kultur, exempelvis biblioteken, viktiga funktioner som upprätthålls eller stöds av samhället och som riktar sig till unga. Utanför familjen påverkas ungas liv påtagligt av många olika sorters kommersiell verksamhet. Till exempel många fritidssysselsättningar som är populära bland unga är kommersiellt baserade. Ungas mediebruk i alla dess former är kraftigt beroende av kommersiella aktörer. Även många nöjes- och kulturtjänster såsom konserter, festivaler etc. verkar inom en kommersiell referensram.
Ungdomskulturen är multinationell och kommersiell. Konsumentundersökningar ger mycket information om barn, unga och kön. Exempelvis Annamari Vänskäs artikel ”Kuviteltu lapsuus” (http://www.kuluttajatutkimuskeskus.fi/files/5408/09_vanska_kuviteltu_lapsuus.pdf) är ett inlägg i en debatt som handlar om sambandet mellan bilder och varumärken och om hur man med bilder producerar en förståelse av barndomen. Inom ungdomsforskningen (http://www.nuorisotutkimusseura.fi/node/446) har man forskat i kön på många olika sätt. Det pågående forskningsprogrammet Nuoret ja sukupolvet (De unga och generationerna) (http://www.nuorisotutkimusseura.fi/ajankohtaista/nuoret-ja-sukupolvet-tutkimusohjelman-2011-2013-tutkijat-valittu) kopplar samman mångkultur och kön.
Vad innebär då detta med tanke på riksdagsvalet – både med tanke på väljare och på kandidater? Åtminstone det att man i många lagstiftningsprojekt borde granska barn, unga och kön med hjälp av jämställdhetsglasögon. En starkare analys av konsekvenserna både med tanke på kön och med tanke på barn (http://www.stakes.fi/verkkojulkaisut/muut/lapsivaikutukset.pdf) i beslutsfattandet, speciellt i beredning av lagstiftning, är ett viktigt sätt att stärka jämställdheten.
