Pengarna avgör
Byggs det en ishall eller en idrottshall? Ettor eller familjebostäder? Nya daghem eller inte? Grundas det en jämställdhetskommitté? Hurdana tjänster köper kommunen?
Nästan alla beslut som fattas i kommunen har på något sätt med pengar och budgetering att göra. I många kommuner arbetas det redan för att könskonsekvenserna av hur pengarna strömmar i kommunen ska analyseras. Genom utvärderingen utreds hur pengarna används och vem som drar nytta av dem.
Budgeten anses ofta vara könsneutral, men konsekvenserna av olika beslut för kvinnor och män eller flickor och pojkar kan ofta vara olika. Till exempel är 75 % av närståendevårdarna kvinnor. Det kan hända att man inte stöder pojkars och flickors fritidsintresse likvärdigt. Fler kvinnor än män använder kollektivtrafik. Hemmens oavlönade vård- och hemvårdsarbete utförs mestadels av kvinnor. Av de hemlösa är största delen män.
|
| Hassan har hört att en del rådgivningar har egna grupper för papporna. När Kaisa var gravid frågade Hassan om det i moderskapsrådgivningen i sin hemkommun. Han fick svaret att det inte finns pengar allokerade i hälsovårdscentralens budget för att arrangera någon speciell faderskapsrådgivning. |
Det är viktigt att analysera hur olika beslut påverkar olika grupper och hur pengarna fördelas mellan dessa grupper. Så man även synliggöra hur olika behov tas i beaktande, förbättra transparensen och därigenom främja jämställdhet.
En könsmedveten budget betyder ändå inte att resurserna ska delas lika på kvinnor och män – däremot borde kommunen i sitt beslutsfattande fästa uppmärksamhet vid huruvida resursanvändningen påverkar kvinnor och män olika. Genom en könsmedveten budgetering kan också de jämställdhetsmål som kommunen definierat för sig följas upp. Dessutom försäkrar man sig om att olika grupper drar likvärdig nytta av de offentliga medlen. Det i sin tur garanterar rättvisa, jämställdhet och god förvaltning. Också upphandlingsavtal borde innehålla jämställdhetskriterier.
Utmaningen för en könsmedveten budgetering är att den information som behövs för utvärderingen inte nödvändigtvis finns att tillgå. Det skulle därför vara speciellt viktigt att alla kommuner samlar in könsuppdelade uppgifter om bl.a. hur pengarna fördelas, vem som använder servicen och vem som representeras i olika grupper, branscher eller beslutsfattande organ.
Enligt jämställdhetslagen måste myndigheter främja jämställdhet mellan könen i all sin verksamhet. Att analysera budgeten är också politik – man måste förstå vad siffrorna betyder och vad de innebär i praktiken. Speciellt nedskärningar kan ha olika konsekvenser för kvinnor och män.
Påverka också du din kommuns användning av pengar – lämna in ett initiativ eller ställ upp i höstens kommunalval!
Läs mer:
UNIFEM: Hyvä budjetti – tasa-arvoisen talousarvion käsikirja. (handbok i hur man skapar jämställda budgeter, på finska). Handboken kan beställas gratis från UNIFEM eller laddas ner på http://www.unifem.fi/AcehAfganistan/Hyva_budjetti_webversio.pdf.
Finlands UNIFEM: http://www.unifem.fi/sukupuolitietoinen_budjetointi.php (på finska)
Sveriges Kommuner och Landsting, Jämställdhet: http://www.skl.se/lopsedelbanner.asp?C=374
Staden Tavastehus utredning om kultur- och fritidstjänsternas jämställdhet (på finska): http://www.hameenlinna.fi/mittaustoimisto/index.php?id=9069
Kommunförbundets sidor om jämställdhet:
http://www.kommunerna.net/k_perussivu.asp?path=255;264;15297;17724