Nya perspektiv i beslutsfattandet
Mer än 36 % av de kommunala beslutsfattare som sitter i fullmäktigesalarna i Finland är kvinnor. Förändringen är enorm: ännu 1968 var andelen 10 %. Utvecklingen har dock inte skett automatiskt, utan kvinnor har själv kampanjerat aktivt för kvinnors kommunala representation och kvinnliga kandidater.
Under de senaste åren har kommunerna stått inför unika förändringar: kommuner slås samman och beslutsfattare omskapar kommunala tjänster. Kvinnornas andel har under dessa förändringar stigit i såväl fullmäktigen, nämnder som kommunstyrelser – i de sistnämnda speciellt tack vare bestämmelsen om kvotering som godkändes år 1995.
Det är också viktigt att fråga vilken kvinnornas plats i det kommunala beslutsfattandet är efter kommunalvalet. Vilka och hurdana kvinnor och män som beslutsfattare har makt att påverka förändringarnas riktning? Och hur lyfts frågor som anknyter till jämställdhet mellan könen i fortsättningen upp på fullmäktiges föredragningslistor? Hur diskuteras till exempel hur de förändrade tjänsterna inverkar på kvinnor och män, flickor och pojkar?
 |
| Kaisa konstaterar: Rösta för jämställdhet den 26.10! |
Jämställdhet i det kommunala beslutsfattandet är inte bara siffror. Det innebär bland annat lika möjligheter att påverka på olika arenor, olika kvinnors och mäns perspektiv i beredningen av ärenden och i själva beslutsfattandet, att identifiera alla sorters diskriminering och att medvetet motverka den samt en förmåga att bedöma beslutens konsekvenser för de kvinnor och män som bor och arbetar i kommunen.
Jämställdhet mellan könen är inte heller en skild spalt eller ett skilt verksamhetsområde, utan jämställdhet och kommunal demokrati är starkt förknippade med varandra. Till följd av exempelvis kvoterna har den diversifierade gruppen av beslutsfattare setts öka diskussionen och ”dumma frågor”. Samtidigt har argumentationen för olika alternativ och öppenheten ökat.
Genom kvoterna har även män blivit beslutsfattare och påverkare på områden där kvinnor tidigare varit i majoritet. På det sättet har till exempel social- och hälsopolitiken kunnat få in nya perspektiv. Samtidigt har gränserna för vilka områden som ses som kvinnliga och manliga blivit otydligare.
Kanske har båda könen till följd av detta fått mer utrymme i kommunalpolitiken: både kvinnor och män har utrymme att ifrågasätta de sätt på vilka politik görs och uppfattningar om hur kvinnliga och manliga beslutsfattare får handla i kommunalpolitiken. Man kan till och med fråga sig hur könet påverkar vad beslutsfattarna gör och vilka modeller för att vara man eller kvinna främjar eller förhindrar förverkligandet av jämställdhet.
Jämställdhet mellan könen är emellertid inte endast en fråga om kommunalpolitikens tillvägagångssätt och regler. Frågor som rör jämställdhet är kommunalpolitik och är allmänt taget centrala för de förändringar som berör kommunerna. Speciellt beslut och linjedragningar som berör den kommunala servicen kan ha olika inverkan på kvinnor och män, såväl som användare av servicen, som kommunala arbetstagare och som förtroendevalda. Fråga till exempel kommunalvalskandidaterna följande frågor:
- Hur påverkar omorganiseringen av kommunens tjänster kvinnor, då i medeltal 80 % av kommunens anställda är kvinnor? Hur förändras arbetstagarnas ställning?
- Hur kommer kommunens trafikpolitik att skötas i framtiden? Vem har möjlighet att röra sig utan säkert och utan hinder – både dagtid och nattid?
- Hur ordnas vården av åldringar i kommunen? Hur sköts dessa arrangemang så att de äldre mår bra, samtidigt som både kvinnors och mäns möjligheter att arbeta tryggas?
- Hur främjar kommunen samordningen av arbete och privatliv – både för kvinnor och för män?
- Vad görs det konkret i kommunen för att motverka diskriminering och trakasserier på grund av kön – i skolor, på arbetsplatsen och i själva kommunala beslutsfattandet?
Läs mer:
Holli, Anne Maria, Luhtakallio, Eeva & Raevaara, Eeva (2007) Sukupuolten valta/kunta. Tammerfors: Vastapaino.