tasa-arvovaalit.fi

DAGHEMMEN SOM JÄMSTÄLLDHETSGRUND

Uppdaterad 01.10.2008
Julkaistu: 
1.10.2008

Inom det finländska utbildningssystemet har det inte ännu fästs speciellt mycket uppmärksamhet vid jämställdhetsaspekterna inom småbarnsfostran. Att på daghemmen utveckla könssensitiviteten skulle emellertid skapa en god grund för utvecklingen av jämställdhet även på längre sikt.

Genom att främja jämställdhet inom dagvården kunde aktuella problem, såsom könssegregeringen på arbetsmarknaden eller våld mot kvinnor, förebyggas då barnen redan i ett tidigt skede skulle tillägna sig mångsidigare könsroller.

I regeringens färska jämställdhetsprogram finns ett projekt för att främja könssensitiv undervisning. Programmet innehåller också skyldigheter att utveckla lärarutbildningen och läromedlen i en riktning som bättre beaktar jämställdhetsperspektiv. Detsamma gäller även småbarnsfostran, där exempel kunde tas av de försök som inom dagvården.

Den svenska daghemschefen Kajsa Wahlström, som besökte det seminarium om jämställdhet inom småbarnsfostran och daghem som ordnades i Esbo den 29.9.2008, anses vara en pionjär inom jämställdhetspedagogik och småbarnsfostran. Enligt henne behandlar kontinuerligt pedagoger och vuxna omedvetet flickor och pojkar annorlunda, med olika förväntningar och attityder. Det i sin tur leder in dem i föråldrade och inskränkta roller som påverkar både individens utveckling och, i en vidare bemärkelse, också samhällets utveckling – t.ex. trafikdödligheten, hälsa och ekonomi.

Tane
 En bra småbarnsfostran bryter ner stereotypa uppfattningar om kön och möjliggör för såväl flickor som pojkar att utveckla sig själv i enlighet med sin läggning utan de gränser som traditionella könsroller och förväntningar skapar.

 

De daghemsförsök som Wahlström lett har givit uppmuntrande resultat. Enligt rapportering har barnen från de grupper som deltog i experimentet antagit med mångfacetterade roller när de började i skolan. Flickorna som deltagit i försöken verkade t.ex. ha lagt sig med sätt att verka på som skiljer sig från den traditionella omsorgsbetonade rollen. Pojkarna i sin tur hade anammat en mångsidigare känslokultur och det aggressiva beteendet hade minskat.

Enligt Wahlström är en av de största vanföreställningarna nuförtiden att redan en mans närvaro i sig på vårdanstalten skulle leda till en mer jämställd barnuppfostran. Det räcker dock inte, om inte de strukturer och förhandsuppfattningar som redan finns förändras. Enligt Wahlströms pedagogik skulle följande åtgärder vara effektiva för att utveckla jämställdheten på daghemmen:

- att skriva in jämställdhet som en del av daghemmens plan för småbarnsfostran
- att utveckla jämställdheten inom arbetsgemenskapen
- att synliggöra och reflektera över de attityder och förväntningar som specialisterna på småbarnsfostran själva har
- att ge specialisterna möjlighet till fortbildning i jämställdhet
- att bryta könsstereotyper: att för både flickor och pojkar bredda könsrollerna och modellerna för hur de kan uppföra sig.

Att motverka stereotyper betyder ändå inte ett ytligt ”byte” av könsroller, utan innebär att möta och beakta barnen som individer istället för genom någon konstgjort upprätthållen roll.

En jämställd småbarnsfostran har en betydande multiplikatoreffekt på den allmänna jämställdheten mellan könen och välmåendefrämjande. En jämställd småbarnsfostran kan också ses som grunden till jämställdhetsarbete, en grund utan vilken det är svårt att få till stånd en reell förbättring.

  • -
  • a
  • +