Tältä sivulta löydät Tasa-arvoasiain neuvottelukunnan TANEn vaalikirjeet, joissa käsitellään kunta-asioita tasa-arvon näkökulmasta. Alta löydät uusimman vaaliviestin ja arkistosta voit lukea kaikki tähän asti lähetetyt kirjeet.
Kommunalvalet var ett jämställdhetsval. Många kandidater framhöll jämställdhet som tema och en stor mängd väljare letade efter en kandidat som skulle verka för jämställdhet. Kvinnors andel av de uppställda kandidaterna steg för första gången över 40 procent (40,4 %) och ökningen sågs även i andelen invalda (37 %). Valet är emellertid inte över. En betydande andel av besluten görs i nämnder, till vilka partierna just nu väljer representanter. Även om mer än en tredjedel av de befullmäktigade är kvinnor syns detta inte i valet av ordföranden för nämnder, kommunstyrelser eller kommunfullmäktigen. År 2005 var endast 22 procent av kommunstyrelsernas ordföranden kvinnor, av nämndordföranden 27 procent och av fullmäktigeordföranden 26 procent.
Vi hoppas att de beslutsfattare som kommuninvånarna valt säkerställer att jämställdhet förverkligas i kommunerna. Det är varje befullmäktigads och nämndmedlems ansvar. Jämställdhet är viktigt för både män och kvinnor. Finns det en jämställdhetsplan i din kommun? Anvisas det tillräckliga medel i budgeten för att även förverkliga målen eller är det endast retorik? Det räcker inte med tal om och för jämställdhet, jämställdhetsarbetet måste i varje kommun anvisas resurser genom vilka välmenande ord förvandlas till handling.
Det går att påverka beslutsfattandet även mellan val. Kommuninvånare kan främja jämställdhet genom att vara i kontakt med beslutsfattare.
Underrepresentationen av kvinnor i ledande positioner vid såväl offentliga inrättningar som i privata företag är mer regel än undantag. Det finns många skäl för detta: om den som väljs till posten är man, kan han utan att vara medveten om det välja en ”yngre kopia av sig själv”. Unga män inkluderas även lättare i de informella manliga nätverken än unga kvinnor. Å andra sidan saknar kvinnor förebilder av ledare som de skulle kunna identifiera sig med. En orsak är de höga krav som kvinnor sätter på sig själva; kvinnor är kända för att vara mer kritiska i fråga om sin egen kunskap än män. Ett stort hinder torde även vara djupt ingrodda attityder. Män ansågs länge vara naturligt bättre ledare.
Jämställdhetslagen strävar till att förbättra kvinnors samhälleliga ställning. Den paragraf om kvotering som ingår i lagen tillämpas på kommunala organ, vilka enligt kommunallagens 17 § är fullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder och direktioner, deras sektioner samt kommittéer. Kvoteringen gäller även samkommunala samarbetsorgan, såsom samkommunernas fullmäktige, samkommunsstämmor och styrelser för samkommuner samt kommunernas gemensamma organ såsom t.ex. nämnder, direktioner, kommittéer och regionala samarbetsorgan. Organens sammansättning bör vara i enlighet med jämställdhetslagen så att de består av minst 40 % kvinnor och av 40 % män. Kvoteringsparagrafen gäller inte kommunfullmäktige, som valts via val. Bestämmelsen tillämpas inte heller på val av ordförande. Kvoteringsparagrafen är inte en instruktion, den är lag och varje kommun tillämpa därför den automatiskt.
Mer information hittar du på:
Jämställdhetslagen:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1986/19860609?search%5Btype%5D=pik...
Kommunallagen:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1995/19950365
Jämställdhetsombudsmannen. Tillämpning av kvoter i kommunala organ.
http://www.tasa-arvo.fi/Resource.phx/tasa-arvo/svenska/aktuellt/kvoter-i...
Jämställdhetsombudsmannen. Kvoterna och principen om en jämlik representation:
http://www.tasa-arvo.fi/Resource.phx/tasa-arvo/svenska/ombudsmannen/kvot...