tasa-arvovaalit.fi

Trafiken, tekniska väsendet och miljön

Kommunerna ansvarar för en stor del av de offentliga byggnaderna och trafiklösningar. Kommunen bär ansvaret för att bygga och underhålla vägar samt för att kollektivtrafiken fungerar. Beslut om dessa ärenden påverkar jämställdheten.

När kommunen planerar kommande investeringar eller byggprojekt är det viktigt att det finns lika många män och kvinnor i planeringsgruppen. Även grupper med specialbehov måste kunna påverka investeringar och projekt. Till exempel handikapprådet bör ha rätt att ge utlåtanden om de byggnader som planeras. Konsekvenserna av stora investeringar och byggprojekt bör bedömas med beaktande av kön för att man ska kunna se hur projektet påverkar kvinnor och män, flickor och pojkar.

Kvinnor använder sig mer av kollektivtrafik än män. Kvinnor företar två tredjedelar av kollektivtrafikens resor, medan två tredjedelar av körkorten innehas av män.1 Därför har kollektivtrafikens kvalitet tydliga konsekvenser för jämställdheten. Om bussarna går sällan, om biljetterna är väldigt dyra eller om fordonen är i dåligt skick, påverkar det speciellt kvinnors möjligheter att röra sig. Kommunen bör även fundera på hurudana konsekvenser den regionala täckningen för kollektivtrafiken kan ha för jämställdheten.

Också underhåll av vägar är viktigt. Plogas såväl bilvägar som lättrafikleder ordentligt? Förfaller cykelvägarna? Majoriteten av dem som använder lättrafik är kvinnor.2 En jämställd kommun tar lika väl hand om lättrafiklederna och busshållplatserna som bilvägarna. Också sandningen av gator är viktigt med tanke på jämlikhet. Om gatorna inte sandas försämras speciellt äldres möjligheter att röra sig tryggt.

En jämställd kommun är trygg. Trafiklederna bör vara upplysta och planerade så att det inte bildas skrämmande rutter eller områden. Det ska vara tryggt att använda sig av övergångsställen, vilket är viktigt bland annat för att barn kan röra sig ensamma under till exempel resor till och från skolan. Trafiksäkerheten påverkas även av hastighetsbegränsningar.

När du funderar på hur jämställdhet förverkligas i fråga om trafik, tekniska väsendet och miljön, kan det hjälpa att komma ihåg till exempel följande frågor:

  • Är kommunens byggnader tillgängliga?
  • Kan man röra sig i kommunen med barnvagn eller rollater?
  • Har vår kommun ett täckande nätverk av lättrafikleder och är de underhållna, upplysta och sandade?
  • Finns det tillräckligt med gatulampor i kommunen?
  • Vilken tid släcks gatulamporna?
  • Omfattar kollektivtrafiken hela kommunen?
  • Beviljar kommunen rabatt åt personer som rör sig med rollator eller barnvagn?
  • Ordnas det skilda transporter för att uträtta ärenden eller finns det servicelinjer?
  • Är det tryggt att röra sig till fots eller på cykel i kommunen?
  • Är korsningarna planerade så att den som rör sig med rollator eller har en barnvagn med sig obehindrat kan gå över gatan?
  • Kan barnen själv ta sig till och från skolan? Ordnas det vid behov skolskjutsar?

1Valtakunnallinen henkilöliikennetutkimus 2007
2Liikkumisen nykytila, 2001