En hel del av kommunens pengar används inom socialväsendet. Det i sig gör det viktigt att fundera på om jämställdhet förverkligas i socialväsendets service.
Till exempel hur dagvården är arrangerad 1 kan ha följder för jämställdheten. För tillfället är det oftast modern som blir hemma för att sköta barnen. I Finland är sysselsättningsgraden för mammor med barn under 3 år en av de lägsta i Europa2. Det är viktigt att kommunerna har tillräckligt med barndagvårdsplatser på olika håll i kommunen så att föräldrarna kan arbeta om de så önskar utan att det går orimligt mycket tid till transport. Också pappornas föräldraskap bör stödjas och pappor bör uppmuntras att utnyttja sin rätt till föräldraledighet (se rådgivningsarbete under avsnittet om hälsa). Småbarnsfostran har en central roll i hur barnets uppfattning om könsroller utformas. Småbarnsfostran ska beakta kön och vara vidsynt. En bra småbarnsfostran bryter ner stereotypa uppfattningar om kön och möjliggör för såväl flickor som pojkar att utveckla sig själv i enlighet med sin läggning utan de gränser som traditionella könsroller och förväntningar skapar.
Socialväsendets tjänster är betydelsefulla även för åldringar. Det är viktigt att fundera på om kommunen erbjuder tillräcklig service för äldre. Det är ofta en närstående som tar hand om åldringar som bor hemma. Vilka villkor har kommunen för att betala ut stöd för vård av närstående? Får närståendevårdarna tillräcklig hjälp och lediga dagar? Kommunen är också ansvarig för att åldringen vid behov får plats på servicehem utan att behöva vänta oskäligt länge. Av den äldre befolkningen (65 år fyllda) är de som bor ensamma oftast 3. Å andra sidan är tre fjärdedelar av närståendevårdarna kvinnor.4 Av de som får stöd för närståendevård arbetar dessutom en femtedel heltid. Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid till exempel om det är möjligt att passa ihop arbete och närståendevård samt hur det inverkar på närståendevårdarens hälsa och hur den orkar i sitt arbete.
Också invandrarna använder sig av många av socialväsendets tjänster. Det är av central betydelse att socialväsendet kan beakta invandrarnas specialbehov och att man satsar på t.ex. integrering av och språkundervisning för invandrare. Hela invandrarfamiljen ska beaktas i det sociala arbetet – även om endast en av familjemedlemmarna är den som besöker socialbyrån så påverkar besluten och åtgärderna hela familjen. I invandrarnas integreringsgrupp bör man även behandla jämställdhet mellan kvinnor och män.
Socialväsendet strävar också till att hjälpa utslagna. Största delen av dem som är bostadslösa 5 och oförmögna till arbete är män. Bland orsakerna till utslagningen finns ofta många olika faktorer och olika kombinationer av dem. En orsak som angetts är den press som män utsätts för av den maskulina kulturen. 6 Det finns även skäl att fundera på vilka orsakerna är till varför utslagning drabbar just män och hur kommunen med sin verksamhet kan förebygga det. Dessutom bör kommunen ordna tilltalande sysselsättning, rehabilitering, stödboende och rusvårdsservice för sådana som är utslagna eller som är i farozonen för det. Kommunen måste reservera tillräckliga medel för den här servicen.
Socialväsendet ansvarar för rusvården. Kvinnors och mäns behov inom rusvården skiljer sig delvis från varandra. När det gäller kvinnor är det viktigt att sänka tröskeln att söka hjälp, att erbjuda egna vårdalternativ och -platser samt egna diskussionsgrupper. Männen skulle behöva mer preventiv rusvård än den som erbjuds nu.7
En del av socialväsendets uppgift är att hjälpa familjer och stödja dem genom bl.a. fostrings- och familjerådgivning. Vid familjerådgivningen stöds föräldrarna och de erbjuds vård som ska främja en positiv utveckling för barnet. Målet är att öka hela familjens välmående. Om det tar oskäligt länge att få tid till familjerådgivningen kan det leda till att olika problem i familjen blir så tillspetsade att familjen splittras eller att barnskyddet måste ingripa. När en familj splittras tilldöms vårdnaden för barnen oftast båda föräldrarna (i 92 % av fallen). Ensam vårdnad tilldöms oftare mamman än pappan. 8 Det är viktigt att fundera på orsakerna som leder till att den ena föräldern inte anses vara lämplig att få vårdnad om barnen. Genom att tilldela barnskyddet och familjerådgivningen tillräckliga resurser kan därmed även vårdnadstvister undvikas och barnets nära relation till båda föräldrarna tryggas.
Socialväsendet har också en central roll när det gäller att ingripa mot våld i nära relationer. Majoriteten av offren för våld i nära relationer är kvinnor och majoriteten av förövarna är män9 . Enligt brottsofferundersökningar har var femte kvinna upplevt våld i en nära 10. De som arbetar med socialt arbete, inom dagvården, skolor, hälsovården samt inom polisen ska kunna känna igen våld och ingripa mot det. Det är kommunens ansvar att det finns tillräckligt med skyddshemsplatser för offer för våld i nära relationer. Också de som utövar våld ska erbjudas hjälp att bryta våldsmönstret. Alla kommuner bör göra upp och tillämpa en tväradministrativ handlingsplan för att motverka våld i nära relationer. Man bör även komma ihåg att 80 % av de kommunalt anställda är kvinnor, av vilka var femte själv upplevt våld i sin relation. Därför finns det även skäl att fundera över hur kommunen i sin roll som arbetsgivare bär ansvar för att vidta åtgärder mot familjevåld.
När du funderar på hur jämställdhet förverkligas inom socialväsendet, kan det hjälpa dig att komma ihåg t.ex. följande frågor:
1Dagvården hör i vissa kommuner till bildningsväsendet.
2Anttonen & Sointu: Hoivapolitiikka muutoksessa. Stakes 2007.
3STM Rapporter 2003:12
4Omaishoidon tuki sosiaalipalveluna. Stakes 2007.
5Asunnottomat 2007. ARA Rapporter 3/2008
6STM Jämställdhetsbroschyrer 2000:5
7STM Rapporter 2005:24
8Vaaka vaaterissa. Sukupuolten tasa-arvo Suomessa 2006. Tilastokeskus.
9Poliisin tietoon tullut rikollisuus 2005. Tilastokeskus.
10Naisiin kohdistunut väkivalta 2005. Oikeuspoliittinen tutkimuslaitos.