tasa-arvovaalit.fi

Olika aspekter förknippade med markanvändning har konsekvenser för jämställdheten. Planläggningen avgör till exempel var affärer, skolor, daghem och friluftsområden placeras. Lämnar man mörka parker mellan bostadsområden som gör att speciellt kvinnor är rädda för att röra sig där? Kommunen bestämmer var lättrafiklederna placeras, om de är upplysta eller inte, och därmed också vem som vågar röra sig på dem. Om kommunen planerar endast utgående från den arbetande bilburna invånarens perspektiv förbises många andra gruppers behov. Av åldrande kvinnor är det till exempel endast få som har körkort.¹

När kommunen fattar stora beslut om generalplaner skulle det vara viktigt att könskonsekvensbedöma utkastet till generalplan. Hur påverkar planen män och kvinnor, flickor och pojkar? Redan i planeringsskedet bör kommuninvånarnas olika behov och önskemål tas i beaktande genom att till exempel bjuda in olika grupper för att framföra sin åsikt och delta i planeringsprocessen. I planeringsgruppen bör män och kvinnor vara jämlikt representerade.

Det är viktigt för jämställdheten att det i kommunen finns ett utbud av bostäder av olika storlek för olika behov. Kvinnor har oftast en lägre inkomst än män.² Det här inverkar på hurudana boendekostnader de har råd med. I största delen av ensamförsörjarfamiljer är kvinnorna ansvariga för familjen. Var fjärde ensamförsörjarfamilj får utkomststöd.³ Å andra sidan är största delen av de bostadslösa män.⁴ Kommunerna måste i sin bostadsproduktion beakta såväl låginkomsttagare som grupper som är i behov av extra stöd. Hyres- och ägobostäder bör planeras in på samma område så man kan undvika en social marginalisering av områden. Det behövs även student- och servicebostäder.

Tillgänglig byggnation är en förutsättning för att jämställdhet ska uppnås. Tillgänglighet gagnar såväl funktionshindrade, dem som har en barnvagn med sig, dem som rör sig med rollator som cyklister.

När du funderar på hur jämställdhet förverkligas i planläggningen, markanvändningen och boendet, kan det vara bra att komma ihåg till exempel följande frågor:

• Planerar vi bostäder för olika människors behov?
• Grundar sig byggandet i kommunen närmast på en bilburen, medelålders förvärvsarbetandes villkor?
• Bildas det socialt eller etniskt isolerade bostadsområden i vår kommun?
• Leder planläggningsbeslut till att det uppstår mörka, skrämmande platser?
• Bygger vi tillgängligt?
• Går det att ta sig till friluftsområden med kollektivtrafik eller via lättrafikleder?
• Är friluftsområdena i vår kommun väl upplysta, trivsamma och trygga platser för olika människor att spendera tid på?

¹Liikkumisen nykytila, 2001
²Vaaka vaaterissa. Sukupuolten tasa-arvo Suomessa 2006. Tilastokeskus.
³STM Rapporter 2003:12.
⁴Asunnottomat 2007. ARA Rapporter 3/2008.