Vad kan du göra för att främja jämställdet?
Såväl fullmäktigemedlemmar, nämndmedlemmar som enskilda kommuninvånare har möjligheter att främja jämställdhet. Olika sätt för kommuninvånare att göra det presenteras på sidorna för kommuninvånare.
Jämställdhet kan främjas både genom olika jämställdhetsåtgärder som genom att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom alla kommunala sektorer. Speciella åtgärder som anknyter till jämställdhet är bl.a. att inkomma med initiativ. Som stöd för jämtegreringen kan bl.a. användas en sektorvis jämställdhetsintroduktion. Att samla in information om servicens befintliga situation är också ett stöd för jämställdhetsarbetet.
En fullmäktigemedlem kan lämna in olika initiativ som anknyter till jämställdhet till fullmäktige. Ett sätt att främja jämställdhet i kommunen är att anta den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Den befullmäktigade kan initiera ett godkännande av deklarationen. Det lönar sig att samla namnunderskrifter från möjligast många fullmäktigegrupper till initiativet för att jämställdhet inte ska stämplas som något som endast berör en grupp i fullmäktige. Själva texten i deklarationen, en modell för initiativ samt bakgrundsinformation om deklarationen finner du på dessa webbsidor.
Du kan även göra andra initiativ med temat jämställdhet till fullmäktige. Kommuner har en skyldighet att göra upp en jämställdhetsplan. Det lönar sig att kolla om din kommun gjort en plan, och om den inte gjort det kan ett initiativ vara ett bra sätt att föra saken vidare.
Våld i nära relationer är ett stort jämställdhetsproblem i Finland. Kommunerna bör uppgöra handlingsplaner för att förebygga våld i nära relationer. Beklagansvärt få kommuner har gjort upp sådana. Man kan även genom ett initiativ föreslå åtgärder mot våld i nära relationer.
Integrering av jämställdhetsperspektiv är att organisera, förbättra, utveckla och utvärdera de politiska processerna på nytt så att de människor som deltar i politiken tillämpar ett jämställdhetsperspektiv på alla nivåer och i alla skeden inom alla sektorer. Jämtegrering skiljer sig från det traditionella jämställdhetsarbetet genom att man strävar till att integrera jämställdhet i alla sektorer. ”Jämtegrerarna” är förutom jämställdhetsexperter vanliga arbetstagare och kommuninvånare.
Alla aktörer bör alltså beakta jämställdhet i all sin verksamhet. Till exempel alltid när en nämnd fattar något beslut, bör den fundera på hur beslutet inverkar på jämställdhet. Man kan använda till exempel den sektorvisa information som finns på dessa sidor som stöd i jämtegreringen. På sidorna finns också frågor som är bra att komma ihåg när man fattar beslut.
För jämställdheten är det viktigt att man vågar säga till. Om något beslut verkar tvivelaktigt ur ett jämställdhetsperspektiv, måste man ingripa. Det är viktigt att få till stånd en attitydförändring för att det skall bli tydligt hur väsentlig jämställdhet är. Var och en av oss kan främja den här förändringen genom det vi själva gör.
För att kommunens befintliga service och övrig verksamhet ska kunnas utvecklas till mer jämställda är det bra att samla in information om hur situationen ser ut för tillfället. Insamlingen av information kan förverkligas med hjälp av den s.k. 3R-metoden. Det är en metod utvecklad i Sverige med hjälp av vilken man kan producera systematisk information för jämställdhetsarbetet. Här presenteras metoden med exempel från fritidsväsendet.
Det första R:et står för representation och svarar på frågan om vad flickors/kvinnors och pojkars/mäns andel är på alla nivåer av verksamheten och i beslutsfattandet. Information behövs eftersom en snedvriden könsfördelning kan inverka på beslutsfattandet och på användare av service. På individnivå har det ingen betydelse om arbetstagaren är en man eller en kvinna, men på längre sikt inverkar en snedvriden könsfördelning klart. Om till exempel bibliotekets personal till största delen består av kvinnor kan det påverka hurudana böcker som inhandlas till biblioteket. Inom ungdomsarbetet igen har könsfördelningen en pedagogisk effekt på de unga. Det är viktigt att vara medveten om betydelsen av kön.
Det andra R:et står för resurser och svarar på frågan om hur resurserna i bemärkelsen pengar, utrymme och tid fördelas mellan könen. Med hjälp av detta granskar man till exempel hur understöd och användningen av fritidsanläggningar och –service fördelas mellan kvinnor och män. Ur kommunens synvinkel är det av vikt hur resursfördelning ser ut som helhet. En enskild pojk- eller flickgrupp kan inte ses som ett problem eller defekt, eftersom tjänsterna ses som en helhet baserad på kommuninvånarnas behov.
Det tredje R:et står för realia och är en kvalitativ faktor med vilken man beskriver de normer och värderingar som styr myndigheternas verksamhet och beslutsfattandet. Det innebär att man granskar hur jämställdheten mellan kvinnor och män tas i beaktande i den egna sektorns strategier och handlingsplaner.
Källa av 3R-metoden:
Tasa-arvoa vapaa-aikapalveluihin – Naisten ja miesten välisen tasa-arvon edistäminen kunnan liikunta-, kulttuuri- ja nuorisotyön palveluissa, loppuraportti, Tavastehus stad, 2007