tasa-arvovaalit.fi

Europaparlamentets ledamöter väljs för en femårsperiod. Det föregående valet var år 2004 och det nästa sker den 7.6.2009. 13 ledamöter från Finland väljs till Europaparlamentet. För tillfället finns det 785 representanter från 27 medlemsländer. Parlamentets sammansättning förändrades i början av år 2007 då Bulgarien och Rumänien blev medlemmar av den Europeiska unionen under parlamentets pågående valperiod 2004-2009. I det stundande valet väljs sammanlagt 736 medlemmar till Europaparlamentet. Kvinnornas andel av ledamöterna i Europaparlamentet har ökat i varje val. Efter den senaste utvidgningen är andelen kvinnor i parlamentet nu ungefär 30 procent.

Kvinnorna har röstat mer aktivt än männen i alla val sedan mitten av 1980-talet. I det förra Europaparlamentsvalet, år 2004, röstade 43 procent av de kvinnor och 39 procent av de män som bodde i Finland och var finska medborgare. Kvinnorna röstade alltså lite mer aktivt än männen. Kvinnornas röstningsaktivitet ökade också i jämförelse med Europaparlamentsvalet år 1999.

År 2004 ställde totalt 227 personer i Finland upp i valet, varav 87 kvinnor och 140 män. Andelen kvinnor var därmed 38 procent. Av de större partierna ställde Gröna förbundet upp flest kvinnliga kandidater. Av deras tjugo kandidater var elva kvinnor (55 %). Av Samlingspartiets och Vänsterförbundets kandidater var hälften kvinnor. Centern, Socialdemokraterna och Svenska folkpartiet ställde upp nio (45 %) kvinnliga kandidater var. Av Kristdemokraternas femton kandidater var sex (40 %) kvinnor. Bland Sannfinländarnas fem kandidater rymdes inte en enda kvinna.

Liksom i valet år 1999 var de kvinnliga kandidaterna i medeltal yngre än de manliga kandidaterna. Medelåldern var 43 år för kvinnorna och 47 år för männen. 34 procent av de manliga kandidaterna och 21 procent av de kvinnliga kandidaterna var äldre än 55 år. Hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen var under 45 år. Av de största partierna hade Gröna förbundet de i medeltal yngsta (38 år) och Socialdemokraterna de i medeltal äldsta kvinnliga kandidaterna (47 år).

Den andel röster som de kvinnliga kandidaterna fått har i alla Europaparlamentsval varit större än deras andel av kandidaterna. I valet år 2004 var andelen kvinnliga kandidater 38 procent och de fick 45 procent av rösterna. Andelen röster som kvinnorna fick varierar kraftigt mellan partierna. Av de etablerade partierna var kvinnorna mest framgångsrika inom Gröna förbundet, där deras andel av rösterna var 75 procent. I andra etablerade partier klarade sig kvinnorna relativt sett sämre än de manliga kandidater som partiet ställt upp.

Källa: Valstatistik, Statistikcentralen

Av de fjorton invalda europaparlamentarikerna år 2004 var fem kvinnor. I valet år 1999 fick kvinnorna sju platser av sexton. Andelen invalda kvinnor sjönk alltså från 43 procent till 36 procent. Andelen invalda kvinnor år 2004 var mindre än andelen kvinnor uppställda som kandidater. Andelen invalda män var å sin sida större än andelen manliga kandidater.

I Europaparlamentsvalet år 2004 valdes totalt 732 ledamöter, varav 222 (30 %) kvinnor. Kvinnornas andel steg en del jämfört med det föregående valet. Kvinnorna hade speciellt god framgång i de nordliga medlemsländerna, framför allt i Sverige (58 %), i Luxemburg (50 %), i Holland (44 %) och även i Frankrike (44 %). Bland de nya EU-länderna klarade sig kvinnorna bäst i Slovenien (43 %).

Kvinnornas andel av den finländska gruppen var ännu efter Europaparlamentsvalet år 1999 den största i parlamentet (44 %). I valet år 2004 sjönk andelen kvinnor bland de finländska ledamöterna till 36 procent. Åtta länder hade en större, två en lika stor och 14 länder en mindre andel kvinnor som parlamentsledamöter än Finland. De nya medlemsländerna i EU, Malta och Cypern, valde inte in en enda kvinna och speciellt från Polen (13 %), Tjeckien (21 %) och Lettland (22 %) valdes få kvinnor.

Källa: Valstatistik. Statistikcentralen.