Hur en europaparlamentariker kan främja jämställdhet
1. Könsglasögonen borde användas även inom EU. På så sätt skulle man synliggöra betydelsen av kön i vårt samhälle. Man får inte stifta lagar för 700 miljoner människor ur ett snedvridet perspektiv. Lagarna ska vara rättvisa för såväl kvinnor som män. Ett gott stöd i arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv ger EU:s nya jämställdhetsinstitut.
2. Andelen kvinnor i unionens ledning måste öka. Man måste kräva att medlemsländernas regeringar nominerar både en kvinna och en man som kandidater till kommissionen. Att könen är jämlikt representerade är en förutsättning för en rättvis lagstiftning.
3. Medlemsländernas bästa jämställdhetspraxis bör spridas. De nordiska ländernas strävan att dela föräldraledigheten mellan pappor och mammor sprider sig, någon dag ges ännu ett EU-direktiv om det! Det lönar sig att tala också med dem som är mer oroade för nationalekonomin än mänskliga rättigheter, för också de vill att kvinnorna deltar i arbetslivet och att nativiteten ökar på den åldrande kontinenten. Tyskland har redan fler pappamånader än Finland. Vi behöver också lära av andra.
4. EU har skapat en betydelsefull lagstiftning mot diskriminering. Den tar även fasta på diskriminering på grund av sexuell läggning, funktionshinder, etnicitet mm. Problemet är att lagstiftningen inte efterföljs i alla länder. Europaparlamentet har en nyckelroll i detta, eftersom parlamentet kan utöva påtryckning på kommissionen att ta sitt uppdrag att bevaka hur medlemsländerna följer lagstiftningen på allvar.
5. Kön är av avgörande betydelse även när det gäller unionens utrikespolitik. Förstör frihandelsavtal arbetsplatser som är viktiga för kvinnor? Får kvinnor delta i de förhandlingar som förs för att lösa konflikter runt om i världen? Hur påverkas kvinnor av klimatförändringen? Det har föreslagits att man skulle inrätta en tjänst som specialsändebud för kvinnors rättigheter. Det förslaget är det skäl att understöda.
