Hur främjar man jämställdhet?
Integrering av ett könsperspektiv
Jämställdheten mellan könen har främjats genom en dubbelstrategi. Hinder för jämställdhet har å ena sidan avlägsnats genom specialåtgärder, exempelvis genom lagstiftning, å andra sidan har man strävat till att integrera ett könsperspektiv i allt beslutsfattande. Att integrera ett könsperspektiv innebär att man beaktar strävan att främja jämställdhet i beredning, implementering, uppföljning och utvärdering av olika frågor samt i beredning av lagstiftning, resultatstyrning och budgetpropositioner.
Även om regeringen har ett avgörande ansvar för att främja jämställdhet spelar regionala och kommunala aktörer, medborgar- och arbetslivsorganisationer samt forskningen en viktig roll i jämställdhetsarbetet. Förvaltningen bör utvecklas på ett sätt som beaktar jämställdhet, genom att skapa och etablera nödvändiga tillvägagångssätt och praxis för att säkra att integreringen av ett könsperspektiv förverkligas.
Könskonsekvensanalys (fi. suvaus)
Att integrera ett könsperspektiv förutsätter en könskonsekvensanalys av beslut och verksamhet. I ett helt jämställt samhälle fördelar sig människors möjligheter och skyldigheter att verka jämnt, utan könsrelaterade skillnader. Det kan handla om bl.a. studier, arbete, hushållsarbete, vård av barn, anhörigvård, motion och fritidssysselsättningar. Att de fördelas jämnt innebär att rättigheterna och skyldigheterna är lika för alla, oberoende av kön. Det ska vara möjligt för varje individ att förverkliga sig själv utan att den enskilda individen stöter på hinder på grund av sitt kön. Än så länge kan man ändå se skillnader mellan kvinnor och män på många livsområden; gällande såväl hälsa som marginalisering och i allt från ansvar i omvårdnad till hobbyer.
Att bekämpa stereotyper
Enbart könskonsekvensanalyser är ändå inte nog. Det är lika viktigt att man i all verksamhet strävar till att identifiera stereotypa könsroller och förebygga att de reproduceras. Det här är speciellt viktigt i fostran och utbildning. Reell jämställdhet innebär att de val människor gör inte styrs av förväntningar, krav eller önskemål som riktas mot dem på grund av deras kön. Det innebär att alla kan och får välja utbildningsområde, yrke och hobbyer i enlighet med sina färdigheter, preferenser och förmågor.
Demokrati
Ett jämställt och demokratiskt beslutsfattande förutsätter att män och kvinnor har lika möjligheter att inom olika sektorer delta i det. Att könen är jämlikt representerade i beslutsfattandet är en viktig del i att förverkliga demokrati. Finländska kvinnor är relativt välrepresenterade i det representativa beslutsfattandet. Andelen kvinnor är ändå mindre än andelen män bland såväl riksdagsvalskandidater, mängden röster kandidaten får och antalet ledamöter. I Finland tillämpas inte någon kvot för kandidater, men många partier har ändå interna rekommendationer för att nominera lika många män som kvinnor. I de senaste valen har kvinnorna utgjort ca 40 procent på de flesta partiers kandidatlistor.
