Barn, unga och jämställdhet
Uppfattningar om vad som är passande uppförande, klädsel, utbildning
etc. för flickor och pojkar går i arv från en generation till nästa. För
att främja jämställdhet mellan könen är det skäl att noggrant granska
hur vi – såväl enskilt som tillsammans – överför våra värderingar till
barn och unga. Barn- och ungdomspolitiken har därför en viktig uppgift:
Hur kan vi i all verksamhet sträva till att identifiera och förebygga
att stereotypa könsroller återupprepas?
Avsikten med ungdomslagen (http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2006/20060072)
är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, främja
ett aktivt medborgarskap hos de unga och stärka deras sociala identitet
samt förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Jämställdhet är en
utgångspunkt för att uppfylla målet. Ungdomslagen styr statens
ungdomsarbete och ungdomspolitik. Statsrådet godkänner vart fjärde år
ett ungdomspolitiskt utvecklingsprogram. Det anger de riksomfattande
målen för ungdomspolitiken och riktlinjerna för ELY-centralernas
(Närings-, trafik- och miljöcentralen) och kommunernas ungdomspolitiska
programarbete. Det nya utvecklingsprogrammet godkänns i slutet av året
efter valet.
Utöver ungdomsarbetet påverkas barn och unga speciellt av dagvården,
småbarnsfostran och utbildning på olika stadier. På fritiden är idrott
och kultur, exempelvis biblioteken, viktiga funktioner som upprätthålls
eller stöds av samhället och som riktar sig till unga. Utanför familjen
påverkas ungas liv påtagligt av många olika sorters kommersiell
verksamhet. Till exempel många fritidssysselsättningar som är populära
bland unga är kommersiellt baserade. Ungas mediebruk i alla dess former
är kraftigt beroende av kommersiella aktörer. Även många nöjes- och
kulturtjänster såsom konserter, festivaler etc. verkar inom en
kommersiell referensram.
Ungdomskulturen är multinationell och kommersiell.
Konsumentundersökningar ger mycket information om barn, unga och kön.
Exempelvis Annamari Vänskäs artikel ”Kuviteltu lapsuus” (http://www.kuluttajatutkimuskeskus.fi/files/5408/09_vanska_kuviteltu_lapsuus.pdf)
är ett inlägg i en debatt som handlar om sambandet mellan bilder och
varumärken och om hur man med bilder producerar en förståelse av
barndomen. Inom ungdomsforskningen (http://www.nuorisotutkimusseura.fi/node/446)
har man forskat i kön på många olika sätt. Det pågående
forskningsprogrammet Nuoret ja sukupolvet (De unga och generationerna) (http://www.nuorisotutkimusseura.fi/ajankohtaista/nuoret-ja-sukupolvet-tutkimusohjelman-2011-2013-tutkijat-valittu) kopplar samman mångkultur och kön.
Vad innebär då detta med tanke på riksdagsvalet – både med tanke på
väljare och på kandidater? Åtminstone det att man i många
lagstiftningsprojekt borde granska barn, unga och kön med hjälp av
jämställdhetsglasögon. En starkare analys av konsekvenserna både med
tanke på kön och med tanke på barn (http://www.stakes.fi/verkkojulkaisut/muut/lapsivaikutukset.pdf) i beslutsfattandet, speciellt i beredning av lagstiftning, är ett viktigt sätt att stärka jämställdheten.
